onsdag 29 december 2010

rädd

ännu ett liv vi tar för givet
som vore det ett ingrepp
på naturen själv
att faktiskt våga vara en del av den
alltid denna känsla av att inte våga
modig vill jag vara

t som i tillgiven, tänkare, tänkvärd, taktisk, tålmodig, tramsig, talför, tindrande, tokig
och han står bredvid
mig

måndag 20 december 2010

kapuschong

kom på att orden berörd och gravid är lika
och sedan att betydelsen är lik också
det ger ju sig självt

bara en tanke alltså
men gravid är helt klart en uppgradering

so long!

söndag 19 december 2010

here we go

våga släppa livlinan?
begravd i ett berg av verklighet
känner jag mig bekväm
i min obekvämlighet
som är min ständige följeslagare

kanske är så
att olika perioder
medför
olika vinster
och förluster

bara att vänja sig
bara att våga lita
på mig
på livet

here we go again

lördag 18 december 2010

egologiskt

nu så, ska jag göra lite reklam för dig som hittar in hit

kolla in mitt senaste projekt www.egologiskt.com

det var allt för nu



over and out!

torsdag 9 december 2010

i väntan

inser jag hur nutidsuppfylld, otålig, förnumstig och egovidrig jag är
rädd att misslyckas
rädd för att vara för mycket
rädd för att missuppfattas
rädd för att störta ner i den svarta avgrunden

jag står inte bara av mig själv
min svaghet väger jag upp med en gnutta narcissism

och jag kan bara stämma in
när du skakar på huvudet

söndag 31 oktober 2010

men/prestationsångest

plötsligt kom inspirationen inlindad i en fråga och en uppmaning
clara manade på men mina ord måste få flyta fritt
och jag tror att denna eter börjar göra mig trött
tror att jag kommer lämna den och påbörja eller fortsätta ett nytt uttryck
som inte tvingar utan tillför
detta gör att jag får vad rubriken låter antyda
jag måste få leva och frodas
men jag läser
men skrivandet men skrivandet....men skrivandet
vet jag inte

onsdag 15 september 2010

skyltfönster

alltid vara utanför
aldrig passa in
som ett skyltfönster är världen utanför där människor lever men inte jag
jag står utanför och betraktar
själlöst försöker leva ett liv
älskar men når inte fram
når fram men älskar inte
hopp löst

söndag 21 februari 2010

krönikeämne

på uppmaning av yttre krafter skriver jag om vad jag gärna skulle skriva om.

nämligen ensamhet, utanförskap. att leva lycklig men ändå utanför
och kanske inte vilja möta den där otäcka omvärlden, utan få ta små
stapplande steg ut i verkligheten
i sin egen takt.
varför inser vi inte att alla är ensamma? ensamma i sig själva, och utanför
på något sätt. en är tjock, en muslim, en smal, en olycklig, en konstig, en snygg,
en sjuk, alla utanför - på sitt sätt. och någonstans där möts vi, i vår konstighet, i
vårt utanförskap, i vår ensamhet - och, möter, förstår och anknyter till varandra.

det om det jag vill skriva om. nu ska jag fortsätta med att bara tänka.

/d

tisdag 5 januari 2010

faktiskt

avsnitt

detaljer skymtar förbi
och snart igen
dyker de upp
sammanhanget klarnar

ser tydligt påverkan utifrån
men inifrån är det blankt
det som vill ut stannar
det som vill in glöms bort

är jag bara en skugga av mig själv?
vad väntar själen på?
ett vulkanutbrott
en katastrof
eller bara tider av ro
frågor
men inga svar

väntar vidare
men trivs ändå
oförklarligt nog
faktiskt